Hej semester, hej då blogg

Vi ses efter Le Tour Baltique 2008. Bilduppdateringar, insha’allah, kommer på Mobbebloggen.

Get over it already!

Jag är helt somr- och semestrig nu, min hjärna är skvalpande kuststäder och svala vågor längs Hansastränder. (Möjligtvis även en och annan brännande stadsgata eller manettentakel.) Inte så mkt annat.
Jag hann läsa några sidor “Krogen” på pendeln imorse, men jag hinner nog inte läsa ut den innan vi far härifrån: jag kommer att sakna romanens [...]

Semesterlektyr, detta ältande

Jag har funderat på det visa i att ta med endast en (1!) roman på semestern (Cora Sandels Alberteserie) – även om det inte är en lässemester jag skall på, verkar det faktiskt, rent ut sagt, puckat. Vad göra om t.ex. inregnad i en skogshytt i Polen eller vinlös i en fiskeby i Litauen? Jag [...]

Ville bara säga det.

Jag saknar jättemycket Amanda från Elise Karlssons “Lonely Planet”. Vill ha fetaste tegelstenen om henne, nu.

Väldigt bloggy

DAGENS VILL HA: min man & semester
DAGENS KLÄDSEL: svarta skor svarta byxor svart t-shirt svart kulturkofta (svepande sjok med viss asymmetri)
DAGENS SMINK: rött läppstift (Berlin), rosa rouge (Bruxelles flygplats)
DAGENS HÄNDELSE: skall promenera Hantverkargatan i kvällssol
DAGENS LÅT: nicht radio
DAGENS PLANER: promenad, smoothie, Polenbok
DAGENS SAKNAD: min man
DAGENS DUMMASTE: lunchsallad för 75 spänn, var inte ens god
DAGENS SJUKA: [...]

Le Tour Baltique 2008 s’approche

Jag har påbörjat Kjell Albin Abrahamsons “Enkel biljett till Polen”: sedan jag för några år sedan läste hans “Vitryssland: 89 mm från Västeuropa”, har jag längtat läsa mer av honom. Efter halva boken kan jag tycka att för att vara en bok om Polen, handlar det väldigt mkt om Sverige. Jag förstår idén – [...]

Turkosa himlar strimlade tequilarosa

Jag läser en ungdomsroman, “Keeping the Moon”, av Sarah Dessen; det är en historia om ännu en sommar vid en amerikansk sydstadsbukt, tjejerna pratar så där som om de har hela munnen full av Jolly Ranchers och om kvällarna, absolut becksvarta, sneakar de eventuellt mentholcigaretter bakom en diner eller drugstore. Vad som händer när jag [...]

En suddy bibliohörna

Sikta hellre upp än ned, för bövelen

Daniel Hjort i dagens Under strecket om Heinrich Manns andra fru, Nelly: “Det är inte känt hur hon utbildade sig till bardam. Lägre stadier måste ha funnits. Men hur låga?”
Sådana enormt tarvliga spekulationer! Tror Hjort verkligen att Amüsierdame är något man arbetar sig upp för att bli, istället för ngt man sjunker ned till?
Presentationen av [...]

Ensamma planeten II

“Hon går med en annan tjej, en från bussen. Som är blond och söt som små, små tjejer kan vara, de killar älskar slänga omkring. Det eventuellt kan jag sakna med att vara lång och snygg.”
Skrattade jag alltså ihjäl mig när jag läste [ovan] ety hade jag gått omkring irriterad över denna besatthet av små [...]

Ensamma planeten

Ni vet jakten på en bra pendlarbok, jag stod böjd över hyllan med oläst imorse och spanade ngt tunt & lätt men icke idiotiskt, fungerar inte alls de långa svepande språksjoken av Proust eller Sarraute på en hackig tunnelbana; jag grabbade i sista minuten Elise Karlssons “Lonely Planet” (var jag största fan:et “Fly”) ur vilken [...]

Att läsa enögd en Zola

“Det här kommer aldrig sluta väl!” utbrister jag och slår ihop boken, vrider mig av historieinducerad oro. “Det här kommer ta en ändelse med förskräckelse!” ropar jag åter tre minuter senare och försöker läsa med bara ett öga för att kanske lyckas halvera misären.
“Gervaise klarblå klänning, fru Fauconniers blommiga linnekjol, Boches kanariegula byxor. Den stela [...]

Zola smeker medhårs boulevarderna

Nedsotade lyxdiamanter och avskållade människohudar! Började läsa Zolas “Krogen” igår och förtjusningen spred sig kallbrandsartat tills jag tyvärr somnade klockan 20:00 och vaknade, något törstig, först elva timmar senare.
Deux pensées: 1. gör Zola för skitparis vad gjorde Fogelström för skitsthlm? och 2. bråkeriet i tvätteriet, jag kunde inte tänka på annat är öppningsscenen i “I [...]

L’AMORE PIÙ GRANDE

Jag kommer ligga sömnlös till november. “Orbitór. Höger vinge”.

När inbox levererar poesi

the guy is a fucking douche.
as dumb as a box of fucking rocks.
i’m happy she is going to japan.

Bajonettårta ovan vilken cirklar måsarna

Jag har återupptagit läsningen av Catrin Ormestads “Gaza: en kärlekshistoria” och jag vet inte hur jag ställer mig till upplägget; egentligen borde det vara full pott att blanda kärleken till marken med kärleken till personen.
Men.
Boken, reportaget, är överväldigande myriader av historia och politik och därför, de små snuttarna människokärlek när ropar hon dödligt skadad [...]

Dagens antikvariatfynd

De herrliga parhästarna i projektläsning

Sålunda kan pistolskott avfyras för kommande Zolaprojekt, “Krogen” (“L’Assommoir”, 1877) härmed införskaffad i vidrigt ful (för att matcha Proustprojekt?) pocketupplaga från NoK. Återstår att se huruvida läsningen kommer att förtjäna egen bloggkategori, jag slarvar ju och kommer inte att läsa Rougon-Macquartcykeln vare sig i sin helhet eller i kronologisk ordning.
Jag har för mig att vi [...]

Ett forsande skådespel nedför klippor

Sarrautes “The Planetarium” är egentligen ett skådespel, man sitter i en nedsläckt salong och håller andan, man biter på sina naglar vilket leder till att nagelbanden börjar blöda, man sätter sig på sina händer och hoppas att fingrarnas blodfläckar inte kommer att synas på ens plagg efter föreställningen, inte ute i foajens vit-trimmade ljus när [...]

Bruni är tråkig

Egentligen känner jag mig lite för fin för att ens ta upp det här, men Carla Bruni och hennes hyllningssång till sin make i vilken hon jmf honom med illegala substanser (”dödligare än afganskt heroin, farligare än colombianskt kokain”) — är det inte bara ett kasst härmaperi av MC Solaars “Caroline” (“Elle était ma drogue, [...]

Aldrig mera språkets bödlar*

En av blurbarna (det måste finnas ett finare ord, på svenska? Ordet försäljningsballong roar mig, men jag är rädd att det inte är tillräckligt poängvisande), till Nathalie Sarrautes “The Planetarium” (man älskar tydligen Dalkey Archive Press), yttrat av Claude Mauriac, lyder “Every sentence that she writes is priceless. The first to do so since Proust, [...]